Ortstidningar Väst tar över OT:s redaktion

-Vi ger möjligheter för OT:s läsare att få lokala nyheter

ORUST: Ortstidningar Väst, som äger gratistidningen ST-tidningen och Lokaltidningen Stenungsund Tjörn Orust tar över OT:s lokalredaktion i Henån vid årsskiftet och även lokalredaktören själv, Erika Olofsson.

– Den överenskommelse vi träffat, som innebär att vi ger möjligheter för Orust Tjörntidningens prenumeranter att även fortsättningsvis få lokala nyheter från Orust och Tjörn,  är vi övertygade om att det kommer bli framgångsrikt, säger Roger Boström, vd för Ortstidningar Väst, som ger ut ST-tidningen, Lokaltidningen Stenungsund, Tjörn och Orust, Kungälvs-Posten, Mölndals-Posten, Kungsbacka-Posten  och Kungsbacka-Nytt.

Tar nästa steg

– Erika Olofsson kommer i och med denna förändring att fortsatta skriva om väsentliga händelser i spridningsområdet. Vi hälsar henne välkommen som anställd i vårt företag. Lokaltidningen Stenungund Tjörn Orust har under kort tid etablerat sig i Stenungsund och Tjörn. Nu tar vi nästa steg och ökar bevakningen på Orust. Detta gör vi genom att Erika Olofsson nu byter arbetsgivare men med fortsatt fokus på Orust, framhåller Roger Boström.
Tidigare var det meningen att Orust-Tjörn-tidningen (OT) skulle bli en del av Lysekils­posten (LP), men nu tar alltså Ortstidningar Väst över Lysekilspostens planerade utgivning på Orust och Tjörn.

Tidigare Stenungsunds Posten

Orust-Tjörn-tidningen hette tidigare Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn och utkom ­fyra dagar i veckan, precis som syster­tidningen Lysekilsposten. Före denna tid hade Lysekils­posten, som grundades 1905, ­bevakning på Orust-Tjörn i sin ordinarie tidning. Lysekilsposten blir vid års­skiftet fortsatt en lokaltidning för Lysekil, Sotenäs och Munkedal.

Valåsens äldreboende blir intraprenad

TJÖRN: Valåsens äldreboende i Kållekärr kommer drivas som intraprenad. Socialnämnden har beslutat att personalen vid äldreboendet ska få chansen att driva boendet i intraprenadform.

På socialnämndens möte den 16 december  beslutade en enig nämnd att personalen på Valåsens äldreboende ska ges förutsättningar att driva Valåsen i intraprenadform. Sedan tidigare drivs äldreboendena Tubberödshus och Lilldals äldreboenden som intraprenader.

Intraprenad är en driftsform inom kommunen och syftet är att ge en högre kvalitet för de boende. Genom kortare beslutsvägar ges boende och medarbetare stort inflytande över omsorgens innehåll. I januari påbörjas arbetet tillsammans med medarbetarna

 

Personalen driver

En intraprenad är en resultatenhet i socialförvaltningen med utökade befogenheter och ett större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Det regleras i ett avtal. Intraprenad är en term som oftast används för att beskriva en verksamhet inom den offentliga sektorn. Intraprenad är ett sätt att driva verksamhet inom en kommun med utökade befogenheter och större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Socialförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Medarbetarna är fortfarande kommunalt anställda och intraprenaden bekostas av kommunen. Eventuellt överskott kan användas i verksamheten för att ytterligare höja kvalitén. Om det uppstår underskott ska det regleras inom den egna budgeten.

 

Demensboende

Valåsen ligger centralt på Tjörn, i Kållekärr. Boendet ligger i ett lugnt villaområde med fina grönområden och promenadvägar. Valåsen är ett demensboende som är om- och tillbyggt och färdigt i mars 2012. På boendet finns sex boendeenheter med totalt 56 boendeplatser. På Valåsen finns även dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Här träffas man på dagtid måndag-fredag.

Ukulele lir har blivit integration på Orust

ORUST: Alla kan vara med, oavsett ålder, religion, politisk åsikt eller nationalitet. Ukulelespelandet förenar alla.
-Vi kunde gjort vad som helst, snickrat eller knypplat. Det viktiga är att enas kring något, det social är otroligt viktigt, säger Oa Gunnarsson. 

En ukulele har fyra strängar till skillnad från gitarrens sex. Annars har ukulelen samma kroppsform som en gitarr fast är betydligt mindre. Den har också ett ljudhål, stämskruvar och bandstavar. Färre strängar borde innebära ett enklare instrument? -Alla kan lära sig att spela ukulele, barn som gamla. Det är det fina med ukulele, det är så enkelt och så roligt att spela, säger Oa Gunnarsson.

Varför då lära sig spela ukulele? Enligt Oa är glädjen det viktigaste.
-Man blir på så gott humör! Det är enkelt, få strängar och med endast ett par ackord går det att spela många låtar.

 

Inkluderats i samhället

Det hela började i februari 2013 då Oa startade den första klassen i ämnet spela ukulele. Platsen var Flatön, Orust och 33 spelsugna elever dök upp. Därifrån har det växt lavinartat med fler klasser i Henån, Grebbestad och Sävedalen. Oa startade även upp ukulelekurser då Sjögården öppnade som asylboende. Nu har han grupper både på Sjögården men även på boendet i Tofta. Intresset från de boende att lära sig spela det lilla instrumentet är stort.

-Det fina med att samlas runt ukulelen är att alla oavsett politisk åsikt, titlar eller nationalitet kan spela. Vi har läkare, journalister, snickare och städerskor, alla spelar tillsammans och har jättekul! Ukulelen blev en ventil för de asylsökande att lära känna andra. De har inkluderats i samhället.

 

Lotta och Gåke

På onsdag nästa vecka visar Oa Gunnarsson hur integration kan mynna ut i en gemensam konsert. Föreställningen –Floden, ett skådespel om avfolkning, som var tänkt att ges,kommer att spelas till våren istället. Ukulele=Integration heter kvällens konsert som är helt gratis. Oas ukulelegäng ska underhålla.

-Men det blir bara en enda julsång, skrattar Oa.

Medverkar under kvällen gör även vissångerskan Lotta Rossövik och trubaduren Gåke. De kommer sjunga visor under tiden kvällens besökare dricker kaffe och äter något hembakat. Biblioteket, folkhälsorådet, Orust konstförening och Vuxenskolan är arrangörer för kvällen.

Pensionerade lärare hjälper nyanlända lära sig svenska

ORUST: – Lärarna är duktiga och jättebra. Jag lär mig allt här men det roligaste är svenska. Samira Nadir från Somalia är strålande glad då hon lovordar svenska undervisningen hon får varje vecka. Samira är en av alla från Sjögården som varje vecka träffar pensionerade lärare för att lära sig det svenska språket.

Det skrattas och skojas där eleverna kommer till Strandgården för dagens svenska undervisning. Varje vecka kommer boende från Sjögården till Strandgården för att lära sig det svenska språket. Lärandet utförs av pensionerade lärare och helt ideellt i samarbete med Vuxenskolan och en av de som brinner för att lära är Barbro Wikström-Johansson.
– Det ger så otroligt mycket tillbaka, säger Barbro och får medhåll av sina lärarkollegor.

Många volontärer

Det hela startade när den pensionerade läraren Barbro Wikström-Johanson fick reda på att det skulle startas ett asylboende i Sjögården i Ellös. Hon och en väninna kände att de ville göra något och påbörjade svenskundervisning. Sedan dess har fler volontärer anslutit, de flesta med någon typ av lärarbakgrund.
– Det är ju självklart. De som ska stanna ska vi ha in i Sverige så fort som möjligt och språket är nyckeln till det, säger Barbro Arvidsson som håller i svenska grupperna med sina kollegor.

Volontär arbete

Eftersom SFI-undervisningen inte börjar förrän man fått uppehållstillstånd så är den volontära svensklektionerna i nuläget det enda undervisningstillfället för de boende. För många är timmarna viktiga eftersom man vill komma igång med livet i det nya landet. I januari startade Barbro upp de första grupperna i svenska. Nu är det ett 10-tal lärare, förskollärare och en sjuksköterska med i gruppen som regelbundet träffar de boende på Sjögården.
-Jag har sparat alla papper från mina yrkesverksamma år, jag arbetade både som talpedagog och lärare så jag har en del att bidra med.
Barbro Arvidsson är pensionerad förskollärare, hon är inte bara aktiv i svenska undervisningen utan är aktiv även i aktiviteter för kvinnor.
-Vi stickar och virkar och varje vecka är det ett kvinnocafé som vi har tillsammans med kyrkan.

Svenska vardagen
Eleverna som kommer till undervisningen i Strandgården har olika bakgrund. De kommer från olika länder och har olika regioner och yrkesbakgrunder.
-Det finns analfabeter och vi har även högutbildade som kommer för att lära sig svenska. Lektionerna handlar mycket om hur man beter sig i det svenska samhället, hur vi har det med våra helgdagar men även hur de ska agera om de ska åka med bussen eller gå till affären. Just vardagen i det svenska samhället är något de måste lära sig hur det fungerar.

Gör ingenting

Samira Nadir från Etiopien och Fahmo Ali från Somalia är båda elever hos Barbro Wikström-Johansson. De är mycket nöjda med utbildningen och ser det som en chans att komma in i det svenska samhället. Samira ser svenska undervisningen som en chans att komma vidare.
– Som ung kvinna så vill jag göra något de här månaderna. Vi sitter bara här och gör ingenting. I stället för att bara vänta kan vi vara med i olika aktiviteter som svenskundervisning, sykurser och framförallt kontakter med svenskar.