Barnen fick fundera kring de fem förmågorna

ORUST: The Big 5, de fem förmågorna omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Eleverna vid Ängås skola F-3 har under en tid arbetat med de olika förmågorna.

Namnet The Big 5 är ursprungligen en jägarterm för de fem stora vilda djuren som lever på Afrikas savanner; leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel. Samma namn används för de fem förmågorna som Göran Svanelid, som tidigare arbetat med lärarutbildning i Stockholm, skrivit en bok om.  I boken om The Big 5 beskriver han hur han med penna i handen läste igenom de 16 obligatoriska ämnenas kursplaner på jakt efter mönster. Han hittade då fem förmågor som dök upp i nästan alla ämnen. Svanelid hade ingen pedagogisk tanke eller koppling mellan olika djur och förmågor, utan det var bara tanken om att detta var de stora som var gemensam.

 

Reflektera och tolka

Detta har Ängås skola F-3 tagit fasta på. Under höstterminen har barnen vid skolan fått prova på olika praktiska övningar. Den avslutande förmågan, metakognitiv förmåga, avslutade terminens arbete. Den metakognitiva förmågan handlar om att tycka, tolka och fundera på varför det är på ett visst sätt.
-Tanken är att eleverna ska tolka, ha omdömen, reflektera och lösa problemen men de ska även pröva sig fram, säger Anette Öbom som i sitt klassrum för dagen hade ett gäng killar från ettan och förskoleklassen.

 

Kaplastavar

I grupper delades barnen in, varje grupp skulle samarbeta sinsemellan. Grupperna fick var sin påse med kaplastavar, 60 till antalet.
-Vi har gjort det här en gång tidigare, då fick barnen 30 stavar. Deras uppgift var då att bygga ett så stabilt torn som möjligt, berättar Anette. Barnen är ivriga, alla vill de berätta vad ordet stabilt betyder.
-Det ska inte luta. Det får inte vara snett och så får det inte ramla, förklarade barnen.

 

Stabilt torn

Uppgiften för dagen var att bygga samma slags torn men med dubbelt så många stavar. Grupperna skulle noga diskutera hur bygget skulle starta, hur stavarna kunde staplas. De skulle även jämföra med tidigare erfarenheter från då de hade 30 stavar.

-Tänk nu innan, sa Anette till barnen.
-Hur byggde ni förra gången? Höll det eller rasade det? Var det bra, hur kan ni då bygga vidare för att få tornet än högre och mer stabilt?

 

Bred grund

Barnen började direkt planera och bygga. Första uppgiften att bygga ett så stabilt torn som möjligt visade sig vara lite svår. De fyra grupperna kunde visa upp helt olika typer av torn. En grupp hade byggt ett lågt torn men hade istället byggt en bred grund med stabiliserande stavar. En annan grupp hade valt att lägga stavarna om varandra som ett rutmönster medan andra hade byggt uppåt. Alla torn var stabila.

 

Metakognitiva förmågan

-Bygg nu så högt ni kan, bad Anette.
Barnen satte med iver igång. De provade att ställa stavarna på varandra, men då föll stavarna till golvet med en duns. Genom att lägga dem ned fick de både stabilitet och höjd. Då alla byggt färdigt fick eleverna diskutera om varför det ena tornet blev högre än det andra och varför ett torn var mer instabilt än de andra. De använde sin metakognitiva förmåga, de reflekterade och tolkade.

Fler bilder från Ängås skola i fredagens pappersutgåva av Orust Tjörntidningen