Ett annorlunda stenhus med japansk influens

Arkitekt-Torrång-arkitektkontor-Mölnlycke

På den svenska husmarknaden finns sedan länge ett lite annorlunda, men relativt okänt, stenhus. Huset är ett intressant exempel på avancerad svensk arkitektur och byggnadsteknik med ett stänk av japansk enkelhet och elegans som har publicerats i många tidsskrifter inklusive Göteborgsposten och Houzz. Typhuset har även fått mycket publicitet utomlands i London, Nya Zeeland och USA.

Exempel på typhus

LITET OCH RYMLIGT

Standardhustypen, i två våningar, har en byggnadsarea på endast 88 m2 men ger ändå en boarea på över 140 m2. Passar därför bra även på små tomter tack vare den insynsskyddande placeringen av fönstren. Som förmodligen enda typhus är det förberett för 8 st utbyggnader varigenom huset under sin livslängd kan växa när familjen behöver mer utrymme.

UNIK FLEXIBILITET

Den fribärande stommen utan bärande mellanväggar och pelare gör typhuset till det mest flexibla på marknaden. Mellanväggar kan flyttas eller tas bort när familjen ytbehov ändras. När barnen flyttat ut kan man t ex skapa en stor ateljé . Unikt är också att mellanbjälklaget monteras EFTER det att stommen är monterad. En familj med små ytbehov kan därför lägga ut t ex halva bjälklaget och ha öppet mellan våningarna. När mer utrymme behövs lägger man ut resten. En annan finess är att övervåningen kan förses med hängande balkonger, som även kan glasas in, runt hela huset.

Vintertradgard i det sagolika huset

FUNKTIONELLT & SENSUELLT

Planlösningarna är praktiska och funktionella med t ex vinterträdgård, stort ”gå- in- i”- skafferi, tvättnedkast, insynsskyddade fönsterplaceringar, infällda bokhyllor i ytterväggarna, WC med bokhylla, läsbord och ”titt- ut”- fönster. Bland de sensuella finesserna kan nämnas en damm mitt i huset samt på övervåningen en romantisk ”kärleksalkov”. Som enda typhus finns i toppen en öppningsbar takljuskupol för snabb och effektiv genomvädring (skorstenseffekt) av hela huset varma sommardagar. Ljuskupolens insidor är klädda med spegelglas som reflekterar solljuset in i mitten av huset. Med en kristallprisma i mitten fås regnbågens färger på innertaket och väggar..

takljuskupol

STYRKA OCH SKÖNHET

Stommen består av prefabricerade betongelement av sandwhichtyp och är i det närmaste underhållsfri. Hus som byggdes för över 25 år sedan har ännu inte behövt målas om. Elementen är extra välisolerade med 50% mer isolering än i vanliga betongelement. Ytan är vackert putsliknande men till skillnad från puts kan den inte lossa.

ENERGILAGRING I STOMME

Den tunga betyomgstommen har en energilagringsvolym på över 20 m3. Den mesta volymen ligger i taket (enda typhuset i Sverige) vilket är en fördel eftersom varm luft stiger uppåt. Detta ger, jämfört med trähus (och stenhus med trätakkonstruktion), ett behagligt och jämnt inomhusklimat och även en energibesparing särskilt i kombination med vinterträdgård.

Hustypen har utvecklats av Arkitekt SAR/MSA Ola Torrång

Huskatalog går att beställa kostnadsfritt via: www.unikastenhus.se/huskatalog

Nytt år och nya möjligheter för matbloggaren Karin Högberg

Funderar på ytterligare en kokbok

 

ORUST: Det har varit ett händelserikt år för Karin Högberg från Mollösund, Orust. I mars gav hon ut sin första kokbok, mat och minnen från Mollösund, och i november kom hon på tal igen när hon vann stora Matbloggspriset 2015 på Mitt kök-mässan i Stockholm. Nu har hon siktet inställt på 2016, där det finns funderingar på kokbok nummer två.

Det var matintresset som gjorde att hon startade bloggen Trattoria för fem år sedan. Intresset för mat har hon fått från sin faster och mamma. Hon berättar om när hon var mindre och brukade stå vid sidan om hennes faster när hon lagade mat. Eller också var hon med och hjälpte sin mamma när hon bakade.
– Hon älskade att baka bullar. Jag å andra sidan tycker om att baka bröd. Jag utgår från årstiderna och använder råvarorna som passar för tiden. På sommaren kan jag baka ett italienskt bröd med mozzarella som jag sedan tar med mig i picknickkorgen. Men på vintern gör jag hellre grova bröd fyllda frukt och nötter, säger hon.

Resor till Italien och Frankrike

Förutom brödbakningen har Karin Högberg även ett stort intresse för medelhavsmaten och fisk.
– Jag älskar att äta lutfisk nu i juletider. Jag tror det kommer från min uppväxt här på Mollösund. Mollösund var trots allt ett fiskesamhälle förr i tiden, påpekar hon.
Men inspirationen till recepten har hon också fått från sina reser till bland annat Italien och Frankrike. Resorna har hon gjort tillsammans med sin sambo Peter.
– Vi älskar att resa och under tiden som vi var iväg samlade jag på mig mängder med recept. För att spara dessa skapade jag bloggen. Den blev som en digital dagbok för mig.
Finns det någon plats ni kan tänka er att resa till framöver?
– Jag hade gärna åkt till Vietnam, det hade varit en dröm. Eftersom jag älskar deras fräschhet i maten, deras intressanta kryddor och krispiga grönsaker.
I samband med bloggen växte ytterligare ett intresse fram, nämligen fotograferingen. Till bloggen använder hon mellan tio till femton bilder i olika vinklar. Bloggen uppdaterar hon en till två gånger i veckan. Men enligt Karin Högberg är matlagningen endast på hobbynivå.
– Jag får en stund för mig själv. För andra kanske löpning eller yoga är en form av avslappning. Men för mig är det att spendera två timmar i köket med att laga mat eller baka något.

Vinnare av Matbloggspriset

I november 2014 skickade Karin Högberg sitt bokmanus till tryckeriet och i mars stod hennes debutkokbok färdig till försäljning. Det tog henne ett år att färdigställa boken.
Men mycket mer skulle hända år 2015. För en månad sedan fick hon ta emot det stora Matbloggspriset på Mitt kök-mässan i Stockholm.
– Jag är otroligt glad över priset och det är en stor ära för mig att bli utvald bland så många duktiga bloggare. Det jag var mest nöjd över var den nomineringen jag fick, säger hon och tittar bort mot tavlan som hänger i hennes kök. I motiveringen står det: ”Hon krånglar inte till saker i onödan och med rak och enkel kommunikation förmedlar hon sin stora kärlek till mat & bak.”
– Det är mitt i prick över vad jag strävat efter. Det behöver inte vara krångligt för att bli bra utan det räcker med enkel mat som jag själv tycker om att äta och laga.
Med bara tre dagar kvar av året ser Karin Högberg fram emot det nya året som kommer och allt vad det innebär. För hennes del finns det funderingar på ytterligare en kokbok.
– Ja det stämmer. Det finns funderingar och tankar på en andra kokbok. Men det har varit så mycket på gång efter Matbloggspriset och därför känner jag just nu för att ta det lugnt.
Kan du tänka dig att bara fokusera på bloggen framöver?
– Nej, jag älskar mitt jobb för mycket för att sluta. Dessutom trivs jag väldigt bra med hur det är nu, avslutar hon.

Mötesplats högst på ungdomarnas önskelista

ORUST: -Det här är sista chansen. Jag har varit på så många möten med kommunen men ni har aldrig tidigare lyssnat på oss. Nu får ni en chans till. Niklas Lundqvist var den som fick föra ungdomarnas talan och han gjorde det med bravur. Han fick verkligen politikerna att lyssna på ungdomarnas åsikter.

Sista Träffpunktsmötet för året fokuserade på ungdomsfrågor. Aldrig tidigare i Träffpunktens historia har det kommit så många besökare till ett möte. Ett 50-tal ungdomar kom för att låta politikerna veta vad de vill och vilken hjälp de önskar av kommunen. Niklas Lundqvist tog direkt, efter politiker och tjänstemän presenterat sig, ordet.

-Jag är det ni kallar motorburen ungdom. Jag vet att det är många som stör sig på oss var vi än är, men det finns ingen plats för oss att vara. Då blir det att vi kör runt i samhället. Vi vill ha en mötesplats, ett garage att meka i, sa Niklas och han fick direkt medhåll av sina kompisar.

 

Stort motorintresse

Det finns i dag ett 90-tal EPA och A-traktorer registrerade på Orust. Motorintresset är vid sidan av intresset för fotboll störst bland ungdomarna. I dag träffas ungdomarna hemma hos varandra för att meka med sina bilar, men de önskar en gemensam samlingsplats där de kan träffa även de som inte vill pilla med sin bil.

-Vi vill ha ett garage så vi slipper vara hemma hos varandra. Det behöver inte vara så stort garage, plats för två bilar och en lift, sa Niklas.

 

Lokal att meka i

Hans ord träffade rätt, samtliga politiker som närvarade vid Träffpunktsmötet tog till sig Niklas åsikter och frågade intresserat vidare vad de kan göra för att hjälpa ungdomarna. Kommunalrådet Kerstin Gadde (S) ville veta vad för slags lokal ungdomarna önskar.

-Vi  måste hitta en lösning  som är hållbar, ni är många ungdomar som tycker om att meka.

Michael Relfsson (FPO) lyfte frågan om ett eventuellt samarbete med Orust MS. Föreningen har en lokal i Hällevi utanför Henån men denna lokal måste renoveras för att fungera.
-Orust MS är intresserade av att hjälpa till, påpekade Relfsson.

 

Bilhallen?

Lokalen i Hällevi ifrågasattes dock av fritidsledare Ludvig Gunnarsson. Han menade att den lokalen är i allt för dåligt skick.

-Ungdomarna kommer inte bara att meka, de vill även umgås. Det behövs inte bara ett garage utan även möjlighet att hänga tillsammans.

Att bygga ett garage intill dagens fritidsgård fungerar inte, slog fritidsledare Ulla Hagman och enhetschef Malin Andersson fast.

-Vi har verktygen och ungdomarna har kunskapen, men lokalen saknas.

Det är i Henån ungdomarna vill ha sin samlingslokal. Det är till Henån ungdomar från Svanesund och Ellös åker för att träffas. Bilhallen i Henån lyftes upp som ett utmärkt alternativ för de motorintresserade ungdomarna att vara i.

 

Nytt möte

Ungdomsrådet i Henån hade inför mötet med politikerna tagit fram en lista med önskemål på aktiviteter. De vill gärna se bio, ha en skatepark, klätterbana, ishall, simhall, bättre bussförbindelser och framförallt bättre och större mötesplatser. Att allt är handikappanpassat ser ungdomsrådet som en självklarhet.

-Bra kommunikationer är en förutsättning för ett bättre Orust med bra folkhälsa från ungdomarna i Orust kommun, sa fritidsledare Klas Pallvik som är engagerad i ungdomarnas Ungdomsråd.

Mötet mellan politiker och ungdomar föll mycket väl ut. Ungdomarna kände att de blivit hörda. Ett nytt möte är planerat i början av nästa år. En grupp ungdomar ska då få träffa politikerna för att arbeta vidare med de frågor som lyfte vid onsdagens Träffpunktsmöte.

Kraniosakral terapi på hästar

TJÖRN: Hon lägger sina händer på hästen Samantha. Med mjuka och varsamma händer har hon lärt sig att känna efter vilka spänningar som finns i kroppen. Efter att hon placerat händerna på den ömma punkten får kroppen hjälp att hitta tillbaka till sitt friska läge. Behandlingsmetoden kallas för Kraniosakral terapi och utövaren heter Caroline Monthelie, som i dag är bosatt på Mjörn.

Hon är utbildad Kraniosakral terapeut. Behandlingsmetoden praktiserar hon inte bara på hästar, utan även på människor och hundar. Det är de latinska namnen kranium (skalle) och sakrum (korsben) som gett namn åt behandlingsmetoden som utvecklades 1888 av den amerikanska osteopaten William Garner Sutherland. Behandlingen påverkar främst fem stora områden: det centrala nervsystemet, ryggmärgsvätskan, olika hinnor i hjärnan och ryggraden samt kraniets ledstrukturer och korsbenets rörelse i förhållandet till höfterna.
Caroline Monthelie lägger sina händer på hästen och detta gör hon med lätt beröring, där inga manipulationer eller tvingande metoder förekommer.
– Jag lyssnar, genom mina händer, på vad som sker i kroppen och kan på så sätt identifiera och släppa på spänningar som finns i kroppen. Kroppen får då hjälp att hitta tillbaka till sitt friska läge, säger hon.
– Detta är jättespännande och jag är otroligt glad över att få ha detta som mitt yrke.

”Sprida kunskapen vidare”

Det är på Caroline Monthelies gård på Mjörn som allting händer. Där har hon sina behandlingar och där erbjuder hon även kurser och utbildningar i Kranosikral terapi för både häst och hund.
När vi träffar henne är hon inne på sin andra utbildningsdag, där kursdeltagarna utbildar sig till att bli Kranosikral terapeuter för hästar. Två dagar återstår sedan är de färdigutbildade.
– Det är otroligt roligt att utbilda folk. Det är verkligen något som jag brinner för och framför allt brinner jag för att sprida kunskapen vidare.
I sina unga år började Caroline Monthelie studera läkarlinjen på Göteborgs Universitet. Hon förklarar att det var hennes intresse för det medicinska som gjorde att hon påbörjade utbildningen. Men av olika anledningar avbröt hon den.
Ett antal år senare började hon istället läsa till hästfysioterapeut. Detta efter att en av hennes egna hästar hade fått problem. Hon var då helt övertygad om att han hade ryggproblem.
– Men ingen kunde hitta något fel på honom. Jag kom då i kontakt med en hästfysioterapeut som hjälpte mig och min häst till att få rätt sorts behandling. Sedan den dagen bestämde jag mig för att aldrig hamna i den situationen igen, säger hon.

Först i världen

I 20 år har hon arbetat som hästfysioterapeut men det var först för tio år sedan som hon ramlade in på behandlingsmetoden Kranosikral terapi. När hon väl hade hittat den – var hon fast.
– Det är nu i efterhand som jag önskar att börjat tidigare med behandlingsmetoden. För mig är detta mer än bara ett arbete. Det är ett stort intresse som jag älskar varje dag.
Vad ser du för svårigheter med behandlingsmetoden?
– Eftersom den är stillsam kan folk förväxla den med healing. Dessutom tycker jag det är tråkigt att folk inte alltid har möjlighet att testa den. Ofta kommer människor inte vidare från vården med sina smärtor eftersom de själva får bekosta behandlingarna.
Trots detta är hon stolt över sig själv och känner sig som en pionjär. Hon berättar att hon var en av de första i världen att utbilda i Kraniosakral terapi på hundar.
– Jag ångrar inget av de valen som jag gjort i mitt liv, avslutar hon.

Barnen fick fundera kring de fem förmågorna

ORUST: The Big 5, de fem förmågorna omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Eleverna vid Ängås skola F-3 har under en tid arbetat med de olika förmågorna.

Namnet The Big 5 är ursprungligen en jägarterm för de fem stora vilda djuren som lever på Afrikas savanner; leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel. Samma namn används för de fem förmågorna som Göran Svanelid, som tidigare arbetat med lärarutbildning i Stockholm, skrivit en bok om.  I boken om The Big 5 beskriver han hur han med penna i handen läste igenom de 16 obligatoriska ämnenas kursplaner på jakt efter mönster. Han hittade då fem förmågor som dök upp i nästan alla ämnen. Svanelid hade ingen pedagogisk tanke eller koppling mellan olika djur och förmågor, utan det var bara tanken om att detta var de stora som var gemensam.

 

Reflektera och tolka

Detta har Ängås skola F-3 tagit fasta på. Under höstterminen har barnen vid skolan fått prova på olika praktiska övningar. Den avslutande förmågan, metakognitiv förmåga, avslutade terminens arbete. Den metakognitiva förmågan handlar om att tycka, tolka och fundera på varför det är på ett visst sätt.
-Tanken är att eleverna ska tolka, ha omdömen, reflektera och lösa problemen men de ska även pröva sig fram, säger Anette Öbom som i sitt klassrum för dagen hade ett gäng killar från ettan och förskoleklassen.

 

Kaplastavar

I grupper delades barnen in, varje grupp skulle samarbeta sinsemellan. Grupperna fick var sin påse med kaplastavar, 60 till antalet.
-Vi har gjort det här en gång tidigare, då fick barnen 30 stavar. Deras uppgift var då att bygga ett så stabilt torn som möjligt, berättar Anette. Barnen är ivriga, alla vill de berätta vad ordet stabilt betyder.
-Det ska inte luta. Det får inte vara snett och så får det inte ramla, förklarade barnen.

 

Stabilt torn

Uppgiften för dagen var att bygga samma slags torn men med dubbelt så många stavar. Grupperna skulle noga diskutera hur bygget skulle starta, hur stavarna kunde staplas. De skulle även jämföra med tidigare erfarenheter från då de hade 30 stavar.

-Tänk nu innan, sa Anette till barnen.
-Hur byggde ni förra gången? Höll det eller rasade det? Var det bra, hur kan ni då bygga vidare för att få tornet än högre och mer stabilt?

 

Bred grund

Barnen började direkt planera och bygga. Första uppgiften att bygga ett så stabilt torn som möjligt visade sig vara lite svår. De fyra grupperna kunde visa upp helt olika typer av torn. En grupp hade byggt ett lågt torn men hade istället byggt en bred grund med stabiliserande stavar. En annan grupp hade valt att lägga stavarna om varandra som ett rutmönster medan andra hade byggt uppåt. Alla torn var stabila.

 

Metakognitiva förmågan

-Bygg nu så högt ni kan, bad Anette.
Barnen satte med iver igång. De provade att ställa stavarna på varandra, men då föll stavarna till golvet med en duns. Genom att lägga dem ned fick de både stabilitet och höjd. Då alla byggt färdigt fick eleverna diskutera om varför det ena tornet blev högre än det andra och varför ett torn var mer instabilt än de andra. De använde sin metakognitiva förmåga, de reflekterade och tolkade.

Fler bilder från Ängås skola i fredagens pappersutgåva av Orust Tjörntidningen

Ortstidningar Väst tar över OT:s redaktion

-Vi ger möjligheter för OT:s läsare att få lokala nyheter

ORUST: Ortstidningar Väst, som äger gratistidningen ST-tidningen och Lokaltidningen Stenungsund Tjörn Orust tar över OT:s lokalredaktion i Henån vid årsskiftet och även lokalredaktören själv, Erika Olofsson.

– Den överenskommelse vi träffat, som innebär att vi ger möjligheter för Orust Tjörntidningens prenumeranter att även fortsättningsvis få lokala nyheter från Orust och Tjörn,  är vi övertygade om att det kommer bli framgångsrikt, säger Roger Boström, vd för Ortstidningar Väst, som ger ut ST-tidningen, Lokaltidningen Stenungsund, Tjörn och Orust, Kungälvs-Posten, Mölndals-Posten, Kungsbacka-Posten  och Kungsbacka-Nytt.

Tar nästa steg

– Erika Olofsson kommer i och med denna förändring att fortsatta skriva om väsentliga händelser i spridningsområdet. Vi hälsar henne välkommen som anställd i vårt företag. Lokaltidningen Stenungund Tjörn Orust har under kort tid etablerat sig i Stenungsund och Tjörn. Nu tar vi nästa steg och ökar bevakningen på Orust. Detta gör vi genom att Erika Olofsson nu byter arbetsgivare men med fortsatt fokus på Orust, framhåller Roger Boström.
Tidigare var det meningen att Orust-Tjörn-tidningen (OT) skulle bli en del av Lysekils­posten (LP), men nu tar alltså Ortstidningar Väst över Lysekilspostens planerade utgivning på Orust och Tjörn.

Tidigare Stenungsunds Posten

Orust-Tjörn-tidningen hette tidigare Stenungsunds-Posten med Orust-Tjörn och utkom ­fyra dagar i veckan, precis som syster­tidningen Lysekilsposten. Före denna tid hade Lysekils­posten, som grundades 1905, ­bevakning på Orust-Tjörn i sin ordinarie tidning. Lysekilsposten blir vid års­skiftet fortsatt en lokaltidning för Lysekil, Sotenäs och Munkedal.

Valåsens äldreboende blir intraprenad

TJÖRN: Valåsens äldreboende i Kållekärr kommer drivas som intraprenad. Socialnämnden har beslutat att personalen vid äldreboendet ska få chansen att driva boendet i intraprenadform.

På socialnämndens möte den 16 december  beslutade en enig nämnd att personalen på Valåsens äldreboende ska ges förutsättningar att driva Valåsen i intraprenadform. Sedan tidigare drivs äldreboendena Tubberödshus och Lilldals äldreboenden som intraprenader.

Intraprenad är en driftsform inom kommunen och syftet är att ge en högre kvalitet för de boende. Genom kortare beslutsvägar ges boende och medarbetare stort inflytande över omsorgens innehåll. I januari påbörjas arbetet tillsammans med medarbetarna

 

Personalen driver

En intraprenad är en resultatenhet i socialförvaltningen med utökade befogenheter och ett större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Det regleras i ett avtal. Intraprenad är en term som oftast används för att beskriva en verksamhet inom den offentliga sektorn. Intraprenad är ett sätt att driva verksamhet inom en kommun med utökade befogenheter och större ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Socialförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheten. Medarbetarna är fortfarande kommunalt anställda och intraprenaden bekostas av kommunen. Eventuellt överskott kan användas i verksamheten för att ytterligare höja kvalitén. Om det uppstår underskott ska det regleras inom den egna budgeten.

 

Demensboende

Valåsen ligger centralt på Tjörn, i Kållekärr. Boendet ligger i ett lugnt villaområde med fina grönområden och promenadvägar. Valåsen är ett demensboende som är om- och tillbyggt och färdigt i mars 2012. På boendet finns sex boendeenheter med totalt 56 boendeplatser. På Valåsen finns även dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Här träffas man på dagtid måndag-fredag.

Ukulele lir har blivit integration på Orust

ORUST: Alla kan vara med, oavsett ålder, religion, politisk åsikt eller nationalitet. Ukulelespelandet förenar alla.
-Vi kunde gjort vad som helst, snickrat eller knypplat. Det viktiga är att enas kring något, det social är otroligt viktigt, säger Oa Gunnarsson. 

En ukulele har fyra strängar till skillnad från gitarrens sex. Annars har ukulelen samma kroppsform som en gitarr fast är betydligt mindre. Den har också ett ljudhål, stämskruvar och bandstavar. Färre strängar borde innebära ett enklare instrument? -Alla kan lära sig att spela ukulele, barn som gamla. Det är det fina med ukulele, det är så enkelt och så roligt att spela, säger Oa Gunnarsson.

Varför då lära sig spela ukulele? Enligt Oa är glädjen det viktigaste.
-Man blir på så gott humör! Det är enkelt, få strängar och med endast ett par ackord går det att spela många låtar.

 

Inkluderats i samhället

Det hela började i februari 2013 då Oa startade den första klassen i ämnet spela ukulele. Platsen var Flatön, Orust och 33 spelsugna elever dök upp. Därifrån har det växt lavinartat med fler klasser i Henån, Grebbestad och Sävedalen. Oa startade även upp ukulelekurser då Sjögården öppnade som asylboende. Nu har han grupper både på Sjögården men även på boendet i Tofta. Intresset från de boende att lära sig spela det lilla instrumentet är stort.

-Det fina med att samlas runt ukulelen är att alla oavsett politisk åsikt, titlar eller nationalitet kan spela. Vi har läkare, journalister, snickare och städerskor, alla spelar tillsammans och har jättekul! Ukulelen blev en ventil för de asylsökande att lära känna andra. De har inkluderats i samhället.

 

Lotta och Gåke

På onsdag nästa vecka visar Oa Gunnarsson hur integration kan mynna ut i en gemensam konsert. Föreställningen –Floden, ett skådespel om avfolkning, som var tänkt att ges,kommer att spelas till våren istället. Ukulele=Integration heter kvällens konsert som är helt gratis. Oas ukulelegäng ska underhålla.

-Men det blir bara en enda julsång, skrattar Oa.

Medverkar under kvällen gör även vissångerskan Lotta Rossövik och trubaduren Gåke. De kommer sjunga visor under tiden kvällens besökare dricker kaffe och äter något hembakat. Biblioteket, folkhälsorådet, Orust konstförening och Vuxenskolan är arrangörer för kvällen.

Pensionerade lärare hjälper nyanlända lära sig svenska

ORUST: – Lärarna är duktiga och jättebra. Jag lär mig allt här men det roligaste är svenska. Samira Nadir från Somalia är strålande glad då hon lovordar svenska undervisningen hon får varje vecka. Samira är en av alla från Sjögården som varje vecka träffar pensionerade lärare för att lära sig det svenska språket.

Det skrattas och skojas där eleverna kommer till Strandgården för dagens svenska undervisning. Varje vecka kommer boende från Sjögården till Strandgården för att lära sig det svenska språket. Lärandet utförs av pensionerade lärare och helt ideellt i samarbete med Vuxenskolan och en av de som brinner för att lära är Barbro Wikström-Johansson.
– Det ger så otroligt mycket tillbaka, säger Barbro och får medhåll av sina lärarkollegor.

Många volontärer

Det hela startade när den pensionerade läraren Barbro Wikström-Johanson fick reda på att det skulle startas ett asylboende i Sjögården i Ellös. Hon och en väninna kände att de ville göra något och påbörjade svenskundervisning. Sedan dess har fler volontärer anslutit, de flesta med någon typ av lärarbakgrund.
– Det är ju självklart. De som ska stanna ska vi ha in i Sverige så fort som möjligt och språket är nyckeln till det, säger Barbro Arvidsson som håller i svenska grupperna med sina kollegor.

Volontär arbete

Eftersom SFI-undervisningen inte börjar förrän man fått uppehållstillstånd så är den volontära svensklektionerna i nuläget det enda undervisningstillfället för de boende. För många är timmarna viktiga eftersom man vill komma igång med livet i det nya landet. I januari startade Barbro upp de första grupperna i svenska. Nu är det ett 10-tal lärare, förskollärare och en sjuksköterska med i gruppen som regelbundet träffar de boende på Sjögården.
-Jag har sparat alla papper från mina yrkesverksamma år, jag arbetade både som talpedagog och lärare så jag har en del att bidra med.
Barbro Arvidsson är pensionerad förskollärare, hon är inte bara aktiv i svenska undervisningen utan är aktiv även i aktiviteter för kvinnor.
-Vi stickar och virkar och varje vecka är det ett kvinnocafé som vi har tillsammans med kyrkan.

Svenska vardagen
Eleverna som kommer till undervisningen i Strandgården har olika bakgrund. De kommer från olika länder och har olika regioner och yrkesbakgrunder.
-Det finns analfabeter och vi har även högutbildade som kommer för att lära sig svenska. Lektionerna handlar mycket om hur man beter sig i det svenska samhället, hur vi har det med våra helgdagar men även hur de ska agera om de ska åka med bussen eller gå till affären. Just vardagen i det svenska samhället är något de måste lära sig hur det fungerar.

Gör ingenting

Samira Nadir från Etiopien och Fahmo Ali från Somalia är båda elever hos Barbro Wikström-Johansson. De är mycket nöjda med utbildningen och ser det som en chans att komma in i det svenska samhället. Samira ser svenska undervisningen som en chans att komma vidare.
– Som ung kvinna så vill jag göra något de här månaderna. Vi sitter bara här och gör ingenting. I stället för att bara vänta kan vi vara med i olika aktiviteter som svenskundervisning, sykurser och framförallt kontakter med svenskar.